Gångkomfort och rullmotstånd | Sjukhus

Gångkomfort och rullmotstånd

När vi står stilla ska våra knän och fotvalv bära hela kroppstyngden. När vi går eller springer ökar belastningen med 2–5 gånger. Vid normal gång sker toppbelastningen på kroppen ungefär 0,1 sek efter det att foten satts i underlaget. För att ge god gångkomfort med så liten belastning som möjligt på kroppen gäller det att accelerationen blir så liten som möjligt, det vill säga att kroppsvikten bromsas upp mjukt.

Ett lagom mjukt och fjädrande golv minskar således risken för belastningsskador. Det har dessutom ofta en bra förmåga att dämpa trumljud (ljud från fotsteg i lokalen). Ett mjukt golv har samtidigt en hög deformation eller stötupptagning vilket gör att sjukhussängar på hjul, laboratorievagnar, rullstolar med mera ”sjunker ner” i golvet och blir tröga att rulla. Dessutom finns en ökad risk för bestående intrycksmärken efter möbler och andra tunga föremål som ställs på golvet. Detta måste man ta hänsyn till när man väljer ett ergonomiskt golv.

Mer info om trumljud

Vilka krav gäller?

Det finns i dagsläget inga allmänt vedertagna testmetoder för att mäta gångkomfort hos golv. Det innebär att det inte heller finns några kvantifierade myndighetskrav inom detta område. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2, § 40, anges att ”golv skall ha en för verksamheten lämplig svikt”, dock utan att närmare definiera vad ”lämplig” eller ”svikt” är.

Det saknas standardiserade testmetoder för att mäta rullmotstånd. Tarkett har dock utvecklat en egen metod som innebär att en sjukhussäng placeras på golvet som skall testas. Efter att sängen varit stilla i 5 minuter rullar man sängen utmed beläggningen och mäter samtidigt kraften som behövs för att dels ”komma igång” (vilofriktionen) och för att dra sängen med konstant hastighet (rullfriktionen).

Typiska värden för betonggolv och kompakta ytbeläggningar är 120–170 N vilofriktion och 50–70 N rörelsefriktion. Motsvarande värden för produkter med skumbaksida är 200–250 N (vilofriktion) resp. 100–120 N (rörelsefriktion).

Om du vill veta mer om gångkomfort på sjukhus är du självklart välkommen att kontakta oss.