Hälsosamma byggnader

Byggnader påverkar vår hälsa. Det är en insikt som löper från det uppenbara — att bygga med hälsosamma material — till det subtila: Hur luft, ljud, ljus, temperatur, estetik och inredningens flexibilitet påverkar både brukarnas upplevda välbefinnande och mätbara parametrar som läkande, sjukdagar och produktivitet. 

Idén om hälsosamma byggnader är en utveckling av idén om gröna byggnader, det vill säga att bygga med hänsyn till naturresurser och klimat. De två hänger samman. Utvinning och användning av fossila bränslen ligger bakom en stor del av de luftföroreningar som även påverkar oss inomhus. Att bygga för människors hälsa handlar alltid också om att bygga för ett bättre klimat.  

Hur byggnader påverkar människors hälsa är idag ett eget forskningsfält som kraftigt påverkar hur vi utvecklar produkter på Tarkett. Vi vill därför dela med oss av berättelsen om hur dessa idéer växte fram och nu börjar ta plats i en byggbransch där kopplingen mellan hälsa och lönsamhet inte alltid setts som självklar. 

Inomhusmiljön som biotop

Intresset för hälsosamma byggnader tog fart i slutet av 80-talet när EPA, det amerikanska miljödepartementet, presenterade en rapport till kongressen som konstaterade att inomhusluft kunde innehålla mer föroreningar än utomhusluften och att detta var ett akut problem, med tanke på att människor tillbringar 90 procent av sin tid inomhus. 

Detta ledde till ökade forskningsanslag för inomhusmiljöer, en biotop som bara blir större i takt med att världens befolkning växer och städer byggs ut. Men en stor del av forskningen kring dessa frågor skedde i en akademisk silo och nådde inte ut till byggbranschen och dess finansiärer. Under 2000-talet började därför allt fler individer inom fastighetsutveckling, hälsoforskning och finansiering att gå samman för att presentera solida argument kring hur den hälsosamma byggnaden var en god affär. 

Ett sjukhus där patienter tillfrisknar snabbare är mer kostnadseffektivt. Ett ålderdomshem där de boende kan vara självständiga blir mindre resursintensivt. Ett kontor där medarbetare håller sig friska och produktiva är mer lönsamt än motsatsen. 

Där man på 1900-talet byggt för effektivitet började man under 2000-talet, och särskilt efter 2010, att bygga för hälsa.

Certifieringar avgörande för framsteg

Ett viktigt steg på vägen mot hälsosamma byggnader är pålitliga certifieringar. Certifieringar är ett sätt att kommunicera kunskap och skapa ett gemensamt språk mellan alla intressenter. Ett bra certifieringssystem gör det möjligt att jämföra byggnader, även internationellt, vilket skapar förutsättningarna för en marknad där hälsosamma byggnader kan bli ett medvetet val när investerare allokerar sitt kapital.

LEED-certifieringen (för Leadership in Energy and Environmental Design) började utformas i början av 90-talet och satte en internationell standard för gröna byggnader. LEEDs genomslagskraft kan förklaras med att certifieringen innebar en tydlig besparing i form av lägre energikostnader. 

Kunde hälsosamma byggnader leverera en liknande kalkyl? WELL Building Standard skapades med idén att sammanföra fastighetssektorn med hälsosektorn. WELL etablerade mätbara mål för faktorer som ljus, ljud och ventilation. För att visa hur dessa faktorer påverkar välbefinnande, prestation och produktivitet, byggde WELL-teamet ett eget laboratorium.

Kontorsforskning i realistisk miljö

WELL-certifieringen baseras på forskning från WELL Living Lab, som är ett samarbete mellan WELL-grundarens fastighetsbolag Delos och den prestigefyllda amerikanska Mayo-kliniken. Idén med labbet var att kunna utföra studier i en verklighetstrogen miljö.

Forskare har länge studerat arbetsplatser och kunnat visa fakta som att bakgrundsljud försämrar minnet, dåligt ljus orsakar misstag och för kalla eller varma temperaturer försvårar en arbetsuppgift. I kontorsluft som innehåller föroreningar (även inräknat koldioxid och VOC:s, partiklar som avges från många vanliga möbler och produkter) presterar människor sämre på tester av kognitiv funktion.

Men många av studierna var utförda i konstgjorda miljöer där till exempel försökspersoner fick sitta i en temperaturkontrollerad kammare och lösa matteuppgifter. Gick dessa resultat att överföra till en verklig arbetsmiljö?

WELL Living Lab ger forskare kontroll över en rad variabler — rumsplanering, luft, värme, ljus, ljud — och tillgång till biometriska sensorer som mäter dess effekt. Väggar kan flyttas, rör dras om, fönster kan tonas och belysning justeras. Högtalare i taket spelar upp ett bibliotek av ljud och rummen kan förvandlas till kontorskuber, öppna planlösningar, hotellrum eller lägenheter.
 

Ljud, ljus och temperatur påverkar känslan av bra luft

WELL upptäckte att den faktor som mest uppenbart påverkade prestation var temperatur. Ett kallt kontor, särskilt när det fick mörka gardiner, gjorde det svårt för människor att jobba. Inte så förvånande. Människor vill inte arbeta på ett kallt mörkt kontor. Men WELL-labbet kunde också se att ett kallt och mörkt kontor fick människor att klaga mer på luftkvalitén. Det är svårt att avgöra exakt vad som skapar obehag. När miljön “inte känns rätt” får ofta den osynliga luften skulden. Insikten bekräftades av en annan studie som visade att ju mer forskarna skruvade upp bakgrundsljudet, desto mer missnöjda blev försökspersonerna med luften.

Det här är intressant eftersom byggnadsägare ofta får klagomål på just inomhusluften, vilket kan vara svårt att åtgärda. Forskningen visar att det i vissa fall kan handla om en annan faktor. 

Luftkvalitet prioritet för kontorsarbetare

Att luftkvalitet är en central fråga för medarbetare bekräftades också i Tarketts pågående undersökning av europeiska kontorsarbetare, där 49 % pekade ut inomhusluften som det största problemet i sin arbetsmiljö. Bakgrunden till Tarketts undersökning, som sommaren 2019 innefattat 4 500 europeiska kontorsarbetare uppdelade på nio marknader, är att komplettera kunskapsläget kring hur och var vi vill arbeta i framtiden. Det Tarkett såg fattades i befintlig research var kontorsarbetarnas egen syn på vad kontoret bör tillföra. 

Den mest slående insikten från studien var att 44 % av de tillfrågade ansåg att “välbefinnande” var den viktigaste faktorn för ett företag att prioritera. 

Att ett arbete kan orsaka sjukdom i form av stress och förslitningsskador är välkänt. Men att människor ser sin arbetsmiljö som en hälsofaktor är nytt. Det vi tydligt kunde konstatera är att dagens arbetskraft ställer krav på sin fysiska arbetsplats. Den hälsosamma byggnaden är inte bara en vision från fastighetsutvecklare och arkitekter utan motsvarar också brukarnas ideal.  

Kunskap från vårdmiljöer 

Kopplingen mellan hälsa och lönsamhet har gjort att kontorsdesign hämtat mycket kunskap från forskningen kring vård- och utbildningsmiljöer. 

I en inflytelserik forskningsrapport från 1984 studerade arkitekturprofessorn Roger S. Ulrich från Chalmers patienter som återhämtade sig efter en gallblåseoperation på ett sjukhus i Pennsylvania. Patienterna låg i en sjukhuskorridor där vissa hade utsikt medan andra låg och tittade på en tegelvägg. Studien visade att patienterna som kunde se naturen genom sitt fönster kunde skrivas ut fortare, behövde mindre smärtstillande medicin och fick färre biverkningar. 

Många vidare studier har visat naturens förmåga att läka och motverka stress. På 80-talet etablerade psykologerna Rachel Kaplan och Stephen Kaplan sin Attention restoration theory (ART) som visar hur människor kan koncentrera sig bättre efter att ha tillbringat tid i naturen eller till och med tittat på bilder av natur. Idén är att naturen drar till sig vår uppmärksamhet på ett ansträngningslöst sätt, en “mjuk fascination”, som låter sinnena vila.

Idag är stress, utmattning och depression de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, vilket gör kunskapen om att främja välbefinnande högrelevant även för arbetsgivare.

Arkitektur speglar värderingar

En fysisk miljö påverkar också människors självbild. Lorraine Maxwell, professor i miljöpsykologi, visade en koppling mellan elevers självbild och kvalitén på deras skolbyggnad. Elever presterar bättre i högkvalitativa byggnader. De tror också mer på sin förmåga att lyckas. Hur kan det vara så? För att en bra byggnad signalerar till eleverna att de betyder något.

Kunskapen kring hur inomhusmiljöer påverkar mänskligt beteende, prestation och välmående kommer idag från många håll. En informationskälla är data som hämtas från allt mer digitaliserade byggnader där t.ex. mötesrum bokas via app och beläggning vid olika tidpunkter går att mäta. En annan gren inom hälsosamma byggnader behandlar bokstavligen byggnaden som biotop och studerar inomhusmiljöns mikroflora, hur bakterier, virus och svamp som anpassat sig till mänsklig arkitektur påverkar vår hälsa. 

Den synliga debatten om arbetsmiljöfrågor handlar ofta om allvarligare problem än rumsplanering och temperatur. Den handlar om löner, diskriminering, bristande ledarskap och stress. Är det då så viktigt att prioritera utformningen av vår inomhusmiljö? 

Vi tycker det. Den pågående forskningen kring hur och varför fysiska miljöer påverkar oss som de gör, säger något viktigt om att allt inte är optimalt på våra arbetsplatser. Att i detalj studera olika faktorer bidrar till en generell medvetenhet om medarbetarnas mående och förutsättningar för att arbeta, även om kontorets utformning förstås inte kan ge hela lösningen. 

Arkitektur har alltid uttryckt värderingar. Men argument om arkitektur som identitetsbärare och att “ett väldesignat kontor är nödvändigt för attrahera talang” kan ibland misstolkas som att kontoret bör göras till en statusmarkör med mäktiga receptioner och dyra material. Vad god design verkligen gör är att signalera omtanke. Att ett företag förstår, och är villiga att investera i, sina medarbetares tillvaro.

Vidare läsning:

The Great Indoors 
The Great Indoors är Tarketts portal med samlad forskning och internationella perspektiv på arbetslivet.
Läs mer här