Hur läser jag en EPD?

EPD:n kan sägas vara en pedagogisk och lättläst sammanfattning av livscykelsanalysen för en produkt. Trots detta är en EPD lång ifrån särskilt lätt att ta sig igenom för den ovane läsaren. Här kommer några korta tips:

A1-A3 är ”Cradle to Gate” där A1 är utvinning av råvaror, A2 är transport av råvaror till fabriken och A3 är utsläpp från själva tillverkningen av produkten i farbiken. Dessa värden buntas alltid samman i en EPD och redovisas som en summa.
A4 är transport från fabrik till kund/brukare
A5 är installation
B-delen är miljöpåverkan från bruksskedet. För golvmaterial är det ofta bara B2 (underhåll) som är relevant men för andra produkter som t ex en diskmaskin är andra delar undre B renevanta som t ex drift, elförbrukning och vattenförbrukning. 

C-delen berör End-of Life där C1 är utrivning/demontering, C2 är transport av utrivet material och C3/C4 är miljöpåverkan från deponi, förbränning eller återvinning beroned på vilket scenario som valts. 

D är “Benefits and Loads outside System Bondaries” dvs eventuella miljövinster om produkten t ex återvinns eller om värmen vid förbränning tas om hand för t ex energiproduktion.  

Efter redovisningen av miljöpåverkan finns ytterligare tabeller som beskriver användingen av olika typer av energi, bränslen och resurser samt vilka avfallsfraktioner som uppstår i de olika skedena av livscykeln.

Värdena på olika typer av miljöpåverkan från en produkt kan variera från allt mellan några kilo (t ex utsläpp av CO2 vid förbränning) till långt under biljondelar av ett gram (t ex påverkan på ozonskiktet vid transporter). Om detta skulle skrivas som vanliga decimaltal skulle tabellen bli både utrymmeskrävande och svårläst. Därför används tio-potenser. 

”-5,85E-01” ska därför utläsas som ”minus 5,85 gånger tio upphöjt till minus ett” vilket är samma som -0,585. Minustecknet i början visar att utsläppen av växthusgaser är negativt i detta fall eftersom råvaran till en kvadratmeter linoleum binder mer CO2 än vad som avges under utvinning och transport av råvarorna samt tillverkningen av själva golvet. ”9,08E-03” utläses på motsvarande sätt som ”9,08 gånger tio upphöjt till minus tre” dvs 0,00908.

Även en produktspecifik EPD innehåller många generiska värden t ex utsläppsvärden på vanligt förekommande råvaror som kalk och titandioxid och gör generella antaganden om t ex transportavstånd från fabrik till kund och vilken typ av el som används när produkten underhålls eller drivs. Dessutom finns det olika certifieringsorgan, s k operatörer, som arbetar med olika programvaror och databaser för att ta fram LCA-data. Vidare finns möjlighet att välja olika scenario för t ex End-of-Life och för vilken tidsrymd man vill redovisa utsläpp från bruksskedet.   

Detta innebär att det är vanskligt att jämföra två EPD:er utan att först ha gått in i detalj för att se vilka antaganden och förutsättningar som använts vid framtagandet av EPD:n. 

De värden som redovisas för de olika stegen i livscykeln går att lita på och är verifierade av 3:e part. Dessutom redovisas det öppet i EPD:n vilka antaganden som gjort och vilken data som ligger till grund för beräkningarna. Men trots det är de olika värden på miljöpåverkan i en EPD  mer eller mindre ”säkra”. De värden som är mest tillförlitliga är A1-A3 eftersom det till största delen bygger på faktiska data från processer som i verkligheten skett. Övrig miljöpåverkan bygger på antaganden och medelvärden för hur produkten kommer hanteras framöver. Därför har A1-A3 värden fått en särställning som den viktigaste när man diskuterar klimatpåverkan från produkter. 

Det går dock att få en säkrare beräkning även av övriga delar av livscykeln än att förlita sig på antaganden i en EPD. Det finns t ex golventreprenörer i Sverige som kan erbjuda projektspecifik utsläppsdata för transporter och installation av golvmaterial. Det pågår även utveckling av verktyg för att mer exakt kunna beräkna miljöpåverkan vid olika brukarscenario.  Tarkett har dessutom tagit fram värden på klimateffekter av återvinning jämfört med förbränning, som är den vanligaste sluthanteringen för utrivna golvmaterial i Norden.