Vår påverkan på klimatet
- Tarkett
Global uppvärmning
Den globala uppvärmningen är ett av det största hoten som mänskligheten står inför. Det råder inte längre någon tvekan bland världens ledande klimatforskare att jordens medeltemperatur ökar och att det finns en direkt koppling till utsläpp av koldioxid orsakad av människans förbränning av fossila bränslen.
Klimathotet är en ödesfråga. Om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalets mål kommer det krävas dramatiska omställningar i vårt sätt att producera, konsumera och leva våra liv oavsett var på planeten vi bor. De förändringar som måste till kommer att beröra oss alla, såväl politiken och våra samhällsintitutioner som medborgare och företag.
Tarkett är en av världens största tillverkare av golv. Vi är med och skapar miljöer för arbete, rekreation, vård och utbildning – och vi vill vara med och bygga framtidens samhälle. Men vi är också en del i den globala industrialisering som till stor delen ligger bakom den klimatkatastrof som vi snart riskerar att stå inför. Vi känner ett stort ansvar att göra allt vi kan för att bromsa uppvärmningen och hushålla med jordens resurser så att vi kan utveckla ett samhälle som är långsiktigt hållbara inom våra planetära gränser.
Vår påverkan på klimatet
Tarkett-koncernen säljer 1,3 miljoner kvm golv varje dag och nästan allt tillverkar vi själva i någon av våra 33 fabriker runt om i världen. Våra globala klimatutsläpp fördelar sig så här:
Tarketts globala utsläpp av växthusgaser i ton CO2ekv.
- Råvaruutvinning, Scope 3: 1 350 000
- Produktion, Scope 1+2: 200 000
- Transporter, Scope 3: 250 000
- Bruksskede, Scope 3: 2 900 000
- Sluthantering, Scope 3: 950 000
De största utsläppen av växthusgaser från våra golv kommer från bruksskedet, som i exemplet ovan är beräknat som om våra golv hade en genomsnittlig användningstid på 10 år. Utsläppen under denna fas kommer främst från el till underhållsmaskiner samt utsläpp från produktion och användning av städ- och underhållskemikalier. Även om dessa utsläpp är störst sett under ett golvs livscykel så är det ett område där vi som tillverkare inte kan påverka så mycket.
Övriga områden har vi större möjlighet att göra någonting åt som t ex utsläpp från egna fabriker och från transporter av våra golv. Vår största potential att minska våra utsläpp handlar dock om att använda rätt råvaror och se till att våra produkter i slutet av sin användning inte går till förbränning utan istället återvinns.
Klimatpåverkan från vår produktion
På Tarkett har vi som mål att optimera material och energiförbrukning i varje steg av produktionen. Vi har egna forsknings- och utvecklingscenter, egna fabriker och egna återvinningsanläggningar, vilket gör att vi kan ta ett helhetsgrepp kring produktionen och med säkerhet veta vad som sker i varje steg.
Vad vi har gjort och gör:
Installerat slutna vattensystem
Vi har installerat slutna vattensystem på 66% av våra anläggningar och minskat vattenförbrukningen per kvadratmeter producerat golv med 50 % sedan 2010.
Reducerat utsläppen av växthusgaser
Vi har reducerat utsläppen av växthusgaser från våra fabriker med 14% sedan 2010 och har som mål att minska utsläppen med ytterligare 30% till 2030.
Använder oss av förnybara energikällor
Idag kommer 38% av vår energi från förnybara energikällor.
- Vår trägolvsfabrik i Hanaskog använder 100% förnybar energi genom att använda vårt eget träspill för energiproduktion men även genom att upphandla ”grön el”.
- Från 2021 har vi även 100% "grön el" vid vår trägolvstillverkning i Polen.
- Vid vår plastgolvsfabrik i Ronneby har vi fått stöd från ”klimatklivet” och har bytt ut fossileldade värmepannor mot eldrivna vilket inneburit att vi minskat våra utsläpp av växthusgaser med över 3000 ton årligen. All el vi använder är 100% förnybar.
- Våra fabriksanläggningar i Narni, Italien (linoleumgolv) och Nederländerna (textilgolv) producerar egen el med hjälp av solpaneler.
- På linoleumfabriken i Narni, Italien har vi installerat ett värmeväxlarsystem som återanvänder värme från de stora ugnarna, en biomassakokare som producerar varmvatten för att hetta upp ugnarna, solceller samt ett slutet vattensystem. 30% av energianvändningen kommer från egen produktion och den köpta elen är 100% förnybar. Utsläppet av växthusgaser har minskat med 44% sedan 2010.
Klimatpåverkan från våra produkter
Alla material och produkter har en påverkan på klimatet under hela sin livscykel.
Bruksskedet
Golvmaterial har generellt sett sin störst påverkan under bruksfasen när golvet under flera år städas och underhålls med städkemikalier och elektriskt drivna underhållsmaskiner. Samtidigt kan man diskutera huruvida denna klimatpåverkan verkligen ska påföras golvet och istället snarare hänföras till fastighetens utsläpp tillsammans med andra bruksrelaterad påverkan från uppvärmning, underhåll och drft.
Råvaror och produktion
Vid sidan av utsläpp från bruksfasen så kommer de största klimatutsläppen från golv oftast från utvinning av råvaror, tillverkning av golven och vid förbränning vid End of Life. Trägolv, linoleum och andra golvmaterial med stor andel förnybar/biobaserad råvara skiljer dock ut sig genom att de ofta har mycket låga utsläpp vid råvaruutvinningen, ibland t o m negativa utsläpp. Det beror på att de förnybara råvarorna bundit koldioxid under sin växtperiod och därigenom bidrar med en kolsänka som ibland kan vara större än de samlade utsläppen från utvinning, transport och tillverkning av själva golvet.
Utsläppen från transport, installation och utrivning av golvmaterial är ofta låga jämfört med utsläppen från andra delar i livscykeln.
End of Life
Vid End-of Life ger förbränning de avgjort största utsläppen av klimatgaser, medan deponi ofta ger låga på gränsen till obefintliga utsläpp. För produkter med förnybart och biologiskt nedbrytbart material kan dock deponi innebär att produkten efter en tid bryts ned och bildar metangas – vilket i sig är en mycket potent växthusgas, ca 25 värre än koldioxid.
Återvinning ger ofta låga utsläpp men det är ovanligt med EPD:er som redovisar ett återvinningsscenario i End of Life. Detta beror på att tillverkaren måste bevisa för certifieringsorganet att återvinning är sannolik genom att det t ex finns fungerande återvinningsprocesser på plats och fungerande system för insamling av utrivet material på en relevant del av marknaden där produkten saluförs. Tarkett har i dagsläget återvinningsscenario i våra EPD:er för textilplattor (Ecobase), iQ Natural och löslagda golv i Genius-serien.
På Tarketts ser vi cirkulär ekonomi som den viktigaste principen för att minska vår klimatpåverkan. Genom ökad återvinning så ser vi till att avfall inte går till förbränning och dessutom kan vi ofta ersätta jungfrulig fossil råvara med återvunnet material vilket ger stora kliatvinster. Dessutom strävar vi efter att öka andelen förnybar/bio-baserad råvara i våra produkter vilket ger ett minskat klimatavtryck från råvaror på grund av koldioxidbindning.
Vad är LCA och EPD?
Livscykelanalys eller life-cycle assesment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Det är ett omfattande arbete att ta fram en LCA och i första steget beräknas alla inflöden av resurser (vatten, energi) och råvaror från vaggan till graven samt vilka utflöden och emissioner detta ger upphov.
För att göra sammanställningen av resursanvändning och emissioner begriplig ur miljöperspektiv, beräknar man därefter miljöpåverkan från dessa. Exempel på sådan miljöpåverkan, s k indikatorer, är klimatpåverkan, försurning, övergödning och resursutarmning. Klimatpåverkan, som är den miljöpåverkan som idag är mest i fokus, benämns Greenhouse Warming Potential (GWP) och uttrycks i koldioxidekvivalenter (CO2eq). Påverkan uttrycks per ”funktionell enhet” som variera beroende på vilken sorts produkt LCA:n avser. För t ex mjölk, bensin och golvlim är liter eller kg en lämplig funktionell enhet. För golvmaterial används nästan alltid kvadratmeter.
Resultatet från LCA:n kan presenteras i en Environmental Product Declaration (EPD) som är en tredjepartsgranskad deklaration upprättad enligt en fastslagen standard t ex EN 15804. EPD:n kan sägas vara en pedagogisk och lättläst sammanfattning av livscykelsanalysen för en produkt. Trots detta är en EPD lång ifrån särskilt lätt att ta sig igenom för den ovane läsaren. Hur läser jag en EPD?
En EPD kan vara
- Generisk – som beskriver miljöpåverkan från en typisk produkt – ofta baserad på ett industrigenomsnitt av flera likartade produkter
- Produktspecifik, som beskriver miljöpåverkan från en specifik namngiven produkt
Tarkett har tredjepartscertifierade EPD:er för ett stort antal produkter som du hittar här.
Klimatvinster vid återvinning
På Tarketts ser vi cirkulär ekonomi som en helt avgörande väg för att minska vår klimatpåverkan. Genom ökad återvinning så ser vi till att avfall inte går till förbränning och dessutom kan vi ofta ersätta jungfrulig fossil råvara med återvunnet material vilket ger stora kliatvinster.
Klimatvinsterna vid återvinning utgörs av följande delar:
• Uteblivna utsläpp eftersom avfallet inte förbränns
• Minskade utsläpp eftersom återvunnet material ersätter jungfrulig råvara
Klimatpåverkan från transporter
Om man ser till Tarketts globala utsläpp av växthusgaser så uppgår våra utsläpp från transporter av golvmaterial till ca 300.000 ton årligen. Det utgör ca 12% av våra totala utsläpp (om man räknar bort utsläppen från bruksskedet). De största transportutsläppen kommer från lastbilar som levererar råvaror och färdiga golv. Tarkett äger i stort sett inga egna lastbilar utan vi anlitar externa transportföretag och vi har fortlöpnade dialog med desssa där vi diskuterar hur våra transprotustläpp ska kunna minskas.
I samband med återvinning så framförs ibland att transporterna av material till återvinningsanläggningen raderar ut hela klimatvinsten från återvinning. Detta stämmer dock inte. En genomnsnittlig latbilstransport i Sverige släpper ut 120 gr CO2/tonkm (Trafikanalys Rapport 2015:12).
Några schematiska exempel som visar att transporten av material till återvinning har en mycket begränsad inverkan på den totala klimabesparingen:
Exempel A : 1 ton installationsspill vinyl från Umeå till Ronneby
Avstånd: 1200 km
Transportutsläpp: 1 x 1200 x 0,120 = 144 kg CO2
Bruttobesparing (exkl transport) : 1000 x 3,7 = 3700 kg CO2
Nettobesparing inkl transport : 3566 kg CO2
Transportutsläppena andel av bruttobesparing : 4%
Exempel B : 1 ton installationsspill linoleum från Stockholm till Narni (Italien)
Avstånd: 2500 km
Transportutsläpp: 1 x 2500 + 0,120 = 300 kg CO2
Bruttobesparing (exkl transport) : 1000 x 2,6 = 2600 kg CO2
Nettobesparing inkl transport : 2300 kg CO2
Transportutsläppena andel av bruttobesparing : 11%
Exempel C : 250 kvm/1 ton textilplattor (Ecobase) från Göteborg till Tarkett Waalwijk (Nederländerna)
Avstånd 1: 1150 km
Transportutsläpp 1: 1 x 1150 x 0,120 = 128 kg CO2
150 kg extraherat garn til Aquafil (Padua, Italien)
Avstånd 2: 1250
Transportutsläpp 2: 0,150 x 1250 x 0,120 = 22,5 kg CO2
Bruttobesparing (exkl transport) : 250 x 9,9 = 2475 kg CO2
Nettobesparing inkl transport : 2324 kg CO2
Transportutsläppena andel av bruttobesparing : 6%