Note & Tarkett | Om att inreda 2020-talets kontor

När den Stockholmsbaserade designstudion Note inredde coworking-byggnaden Summit House i London var det ett rum som uppmärksammades särskilt. The Recharge Room, uppladdningsrummet, är enbart till för att ladda batterierna. Minimalistiskt och ljust. Sisalmatta på golvet och en fridfull ljusinstallation som fyller rummet med horizontellt ljus.

Rummet är inte en kontrast utan en förlängning på en kontorsbyggnad tänkt att inspirera ett kvalitetsfrämjande tempo. En värld inspirerad av tjugotalets stilepok Swedish Grace, där man sänker rösten, tar sina telefonsamtal bakom mönstrat glas och har en ständig närhet till riktigt trä, mönstrad sten och gröna blad. Ändå kom idén att skapa ett rum helt ämnat för ro.

Uppladdningsrummet är en detalj, men kan ändå ses som talande för Notes idé om vad arbetsplatsen kan vara.
— Ingen av oss tycker om konventionella kontor med hav av skrivbord och enkelspårigt prestationssökande, säger Johannes Karlström, inredningsarkitekt och medgrundare av Note.

— Vi söker mer känslan av att sitta i en hotellobby eller på ett favoritkafé. Men vad människor tycker om och behöver skiljer sig åt. Det grundläggande är att ta lika mycket hänsyn till de mentala aspekterna som de fysiska.

Ingen av oss tycker om konventionella kontor med hav av skrivbord och enkelspårigt prestationssökande.

Vi söker mer känslan av att sitta i en hotellobby eller på ett favoritkafé.

Vad har vi sett för utveckling av arbetsplatser de senaste åren?

— De som inreder arbetsmiljöer är ofta duktiga på att ta hand om de fysiska aspekterna: Rätt höjd på skrivbordet, bra akustik, tillräckligt med ljus. Vi har också gått mot en utveckling av arbetsplatser som främjar fysisk aktivitet. Man bygger gym och flexibla skrivbord där du kan stå och arbeta. Vi ser nu mycket aktivitetsbaserade kontor med till exempel ett speciellt bord för stand up-möten. Och det är en helt okej utgångspunkt. Men de mentala aspekterna är minst lika viktiga. Arbetar man på kontor behöver hjärnan få vila ibland.

Vad är det som är så mentalt jobbigt med kontorsjobb?

— Dagens arbetsliv består till stor del av abstrakta arbetsuppgifter som kräver mycket av ens hjärna men där man får se få mätbara resultat. Och allt ska hända fort. Det är lätt att sitta med ett ständigt stresspåslag som är svårt att göra något åt för att “hotet” är så diffust.

Hur kan man som designer eller arkitekt motverka detta?

— Genom sensorisk variation. Olika typer av material som möter fingertopparna skickar signaler till hjärnan om att det här är på riktigt. Håller kvar en i verkligheten om man så vill. På många kontor saknas så mycket stimuli. Hjärnan blir tokig av det. Det är totalt ljus överallt. Inga skuggor. En repetition av samma landskap av skrivbord, stol och skärm. Helt döda platser. Jämför vad som händer mentalt i en sådan miljö med till exempel upplevelsen av att gå i skogen.

Bara att variera olika typer av ljusmängd kan göra stor skillnad. Idag är det vanligt att kontorslokaler har plattor i taket med ett jämnt och fullt ljuspåslag. Det stimulerar kroppens hormoner till full vakenhet hela dagen. Vi är inte så övertygade om att det är bra. Det kan behövas platser med ett mer varierat, skiftande ljus som efterliknar känslan av att gå och sätta sig en stund i skuggan av ett träd.

I vårt pågående projekt finns ett “oxygen room”, ett rum du går till för att andas.

Det är ett rum fullt av växter i olika nivåer. Ett ljust rum med kaklade väggar i anslutning till takterrassen.

Hur har pandemin påverkat företags prioritering av medarbetarnas mentala hälsa?

— Det stora problemet med hemarbete har ju visat sig vara det mentala. Att människor känner sig isolerade och saknar arbetsplatsen som socialt nav.

Arbetsplatsens roll står under förändring och kommer att handla mycket mer om att bli en plats dit människor kommer för trivsel och utbyte och som i bästa fall gör att de känner stolthet över sitt sammanhang. Alla dessa aspekter hänger ihop.

En annan spaning av pandemins effekter är att företag kanske inte går tillbaka till att samla hela arbetsstyrkan på ett huvudkontor, utan väljer att skapa flera mindre hubbar.

Vad finns det för motstånd till sensoriskt intressanta och trivsamma arbetsplatser?

— De öppna kontoren är yteffektiva. Behovet att snabbt kunna skala upp eller ner antalet arbetsplatser är en orsak till deras existens. Här har ju coworking-kontoren visat sig vara viktiga alternativ eller komplement.

Naturligtvis kostar det mer att bygga ett kontor med hög designgrad. Det där är en kalkyl som var och en får göra. Men det finns ju också en kostnad i rekrytering, nedsatt produktivitet och sjukskrivningar. Och visst kan det finnas arbetsplatser där man inte vill sitta i en soffa med sin laptop när chefen går förbi för att det kan se ut som att man inte jobbar. Men jag skulle säga att behovet av att kolla sociala medier och annat är nog snarare större i enformiga miljöer.

I ett annat rum är det helt mörkt utom en lampa med ett soluppgångsliknande sken som går från gult till rött.
Tanken är att man ska kunna gå in hit och blunda.

Ert uppladdningsrum är ett exempel på inredning som specifikt främjar människors mentala hälsa. Har du fler sådana exempel?

— I vårt pågående projekt för samma uppdragsgivare finns ett “oxygen room”, ett rum du går till för att andas. Det är ett rum fullt av växter i olika nivåer. Ett ljust rum med kaklade väggar i anslutning till takterrassen. Det finns små trappor där man kan sitta, jobba om man vill. En vinterträdgård på jobbet.

I ett annat rum är det helt mörkt utom en lampa med ett soluppgångsliknande sken som går från gult till rött. Tanken är att man ska kunna gå in hit och blunda.

Notes Johannes Karlström om att inreda 2020-talets kontor